Är det inte typiskt? När man jobbar skulle man kunna döda för några extra timmar i sängen, men när man är ledig vaknar man klarvaken innan 7 på morgonen. Vaknade till och med innan Jonathan som skulle upp och jobba! Så illa är det. Jag antar att jag kommer att överleva ändå. Hade tänkt ha en riktig latardag. Ska promenera iväg och posta ett brev senare under dagen och på eftermiddagen ska jag börja med palten. Ja, ni läste rätt! Jag ska försöka mig på att göra palt alldeles själv. Mormor delade med sig av några sista-minuten-tips igår och nu är jag lämnad åt mitt öde. Hur väl jag lyckas rapporteras i senare inlägg.  Gårdagen kändes oändligt lång och redan kring åtta tiden på kvällen var jag redo för sängen. Kämpade dock tappert (med en gnutta hjälp från South Park) och lyckades hålla mig vaken till drygt 21.30-22 och sedan gav jag upp. Jag hade trots allt varit i farten sedan 05.30. Morgonskiften är rätt sköna att göra, eftersom vi inte öppnar förrän halvvägs in i skiftet. Nackdelen är dock att man måste vara uppe före fan, men å andra sidan får man ju komma hem tidigt. Skulle egentligen sluta 11, men dom behövde någon som stannade en timme extra eftersom det var rätt mycket folk och en av killarna skulle vara tvungen att jobba ensammen fram till 12, så jag gick med på att stanna. Mer pengar till mig! Aldrig fel. På tal om pengar så fick jag min första engelska lön igår. Fick bara betalt för en vecka eftersom de resterande veckorna hamnar under nästa utbetalning. Jag är väl inte direkt rik, men jag fick betydligt mer än vad jag trodde att jag skulle få. Det är inte fel det heller. Nu ska jag gå och göra mig lite frukost och snoka runt lite på internet tills jag har någonting vettigare för mig (läs; sevärda tv-program börjar sändas).